Pip pip.

Det är troll i våran lägenhet tror jag. Vi har båda varit sjuka nästan hela december i omgångar. Vilket inte händer ofta annars. Ville är duktig och sympati-sover och håller oss mer än gärna sällskap, ju närmare man ligger - desto bättre enligt honom. Under filtar och under täcket, ligga sked, eller ligga på oss helst. Vet ingen som är så närgången och kelig som Ville.

Igår kväll så fick jag den bekanta känslan utav febervärk i hela kroppen, ryggen värkte mer än vanligt och jag fick ha yllefilten plus dom två vanliga filtarna på mig.
N har smittat mig med hosta, blir tät i bröstet direkt. Tog megaöverdos med Symbicort -  det hjälpte inte ett dugg. Så har pipit och haft svårt att andats sen igår eftermiddag. Vilket resluterade i en tripp till till akuten i morses - premiär på Danderyd. Infektion i kroppen sade doktorn.. Fick andas i masken och dricka en Betapred drink. ( Ska äta ytterligare en kur Kortison -Betapred igen, mindre än en månad sedan sist ).

Världens bästa Nicklas skjutsade mig, kom direkt hem från nattjobbet och följde med ända in i undersökningsrummet.
Humorn i det hela var att inte ens en timme efter att vi kommit hem igen så var jag lika tät igen.



Det var längesedan jag var 'hem' nu,  hoppas på hemresa i veckan. Jo, jag säger hem. Det är ju mitt hem! Dalarna.
Har nog alltid haft flera hem. Förut var det Närsen -  världens bästa och finaste sommarstuga, sedan hos morfar och mormor, hos storasyster när jag fortfarande bodde hemma, hos min Mia, och sedan mina egna såklart. Men hemma för mig är huset i Dala-Floda.
Det är ju där all trygghet finns, plus att världens bästa mor och far bor där. <3