Söndag.

Och så blev det söndag.
Och så blir det måndag.

Och måndagar är lika med min ADHD/ADD-gruppträff i Djurås.
Börjar tycka det känns tråkigt att det närmar sig slutet för oss.
Eller ja. Gruppen då.
När vi började minns jag obehaget inuti när dom berättade om alla dessa träffar varje måndag i två timmar - det kändes som den där känslan som jag får när man känner sig bunden till något.
Jag är inte så i förhållanden, men annars.

Det där vanliga NEJ Stopp Stopp ekar i hjärnan


Men nu tror jag nästan att alla vill gå kvar där istället.
För evigt.
Haha!


....

....


Ville och jag gick ner till stan och vinkade av Vanja, Simon och Freja vid Falubussen.
Vanja hade gjort mig en tjänst så träffade dom på Stationsgatan i några minuter medan dom väntade på bussen till Falun.

<3

Borlänge centrum en söndag eftermiddag är inte så livligt.
Knappt något liv alls.

Vi missade Djurmagazinets söndagsöppet, det var lite synd.
Ville vill alltid dit om han är på stan - hur förklarar man för en hund att affären är stängd?

Ibland skulle jag vilja släppa honom så han fick göra precis som han ville när vi är ute.
Han tittar neråt H's gata, han tittar in vid huset där L bodde på Hushagen, med tusen mera.
Han har koll.
För att då inte tala om Djurmagazinet på stan......
Det vore nog första stoppet!


....

Vi gick en tur i regnskogen, vilket också det bokstavligt gjorde.
Regnade.

Försökte få bort alla tankar och BARA vara där.
Lyssnade på där fågelkvittret som man alltid hör så intensivt där vid älven, hur mina tummar var iskalla, jackan började bli blöt igenom och kändes kylig mot armarna.

Men sedan gick det en nanosekund och jag var tillbaka i stormen.
Ska försöka med det nu.
Att inte tänka.



Fast tänker lite på förra söndagen.