Tisdag.

Jag försökte stå emot dessa tårar.. Det gick väl en stund.
Man känner sig liten när man får höra av två olika myndigheter att det blir galet när jag inte klarar av vissa saker.
Det pratades om uteblivna läkarbesök. Om arbetsträning. Om framtiden. Om allt.
Jag skrev ner i min lilla ugglebok det jag ska göra. Börjar imorgon.
Fick huvudvärk när jag kom hem.

Mindes också mitt i allt vilken dag det är.
Tre hela år och alltför många dagar sedan du kom till himlen.
Tårarna rinner.
Det känns så ofattbart än. Så himla fel.
Du är saknad av oss alla. Så ofantligt mycket. Varje dag.
Jag väntar fortfarande på att vi ska ses snart. Som vanligt.

Axel och Arvid hälsade på idag en stund. Dom var ute och åkte med mormor busschaufför.
Axel tyckte att det var "-mysigt hos moster", och så kelar han in sig i famnen.

Nu sover mina hjärtegull på fyra ben vardera.
Jag ska också försöka.

E