Har pysslat och städat, nu när Pajjen bor här så är det tjugo ton katthår som virvlar omkring.
Så har varit husmor och gjort fint.
Den s.k flyttröran tycks vara kvar lite här och där, trots vi har bott här sedan slutet av oktober.
Vad gör man med en lägenhet som har förvaring åt en Nils Karlsson Pyssling?
En liten skrubb - nästan full. Man har ingen koll på vad som finns där nere och längst in.
EN garderob. Say no more.
N har kläder för en hel armé. Arbetskläder, sommarkläder, "lite mulet men varmt-kläder" som vi sade när vi diskuterade allt han har. Han har i alla fall mer kläder än mig, för att inte tala om skor.
I köksdelen är det tre och ett halvt köksskåp! Hurra! Och tre lådor som är lite djupare och större.
Inget kastrullskåp ens. Det skulle vara för litet om jag bodde ensam till och med. Tok.
Tacka vet jag gamla lägenheter som har lite utrymme, och skåp.
Våran lägenhet är ny- från 2008. Har inte bott i så nytt någon gång, det är fint och fräscht.
Vi har fina ek-luckor i köket, kyl och frys + diskmaskin i rostfri design, på toaletten är det en stor duschkabin, tvätt och torktumlare. I lägenheten är det parkettgolv i ek.
Men vad hjälper det när det är noll förvaring?
Och jag som får kaos i huvudet av när det är rörigt.
Go figure.
Tydligen ska människor på 2000-talet inte laga mat hemma, eller ha några ägodelar?
Det är torsdag idag - lika med Erikshjälpen. Cyklade dit och fyndade två stora vita blomkrukor och en plåtburk i rött med vita hjärtan på. Har inte varit dit på flera månader - hoppas alltid på att hitta något fint Rådjur.. Men icke!
Det är alltid mycket folk där och jag får panikkänslor när det blir trångt.
Så jag kollar alltid efter det jag kan vara intresserad utav sedan är det snabbt därifrån.
Ikväll när N kommer hem ifrån jobbet ska vi åka till Kungsängen och gå långpromenad med flicknosarna.
Dit har jag inte varit sedan han hade huset där förra vintern.
TÄNK om han inte hade sålt det. Kunde vi ha bott i det lilla huset.
Det hade varit SÅ perfekt för våra djur, kattrumporna och voffnosarna. <3
Idag såg jag en karl som jag även såg igår på en av Ville-promenaderna. Han var väldigt aggressiv emot sin hund, en Golden Retriever. Drog honom i kopplet och gormade.
Hade jag varit närmare hade han fått med mig att göra. Risken är väl att man blir mordhotad och åker på stryk - som i höstas när vi sade åt en ung kille med Staffe. Det slutade med att vi fick åka polisbil hem.
Ville kunde ha blivit biten. För att inte tala om vad som kunde ha hänt om idioten hade kommit ikapp oss?
Tror inte jag har varit så arg och rädd som då. Blir stressad bara av att tänka tillbaka. USCH.
Men ska man inte kunna tala om för en person när den gör något fel - i det här fallet gör illa sin hund?
Och hunden bara tittade på Ville idag, ägaren drog upp kopplet så hundstackaren gick på bakbenen.
Nej, fy fan vad jag har tappat all respekt för mänskligheten på sistone.
Varghatare som hundägare.
Så här ser det ut i skrivande stund här. Ville och Pajjen i soffan. Mina fina. Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar